Längtar efter vår och värme - cykla!
Så blev jag förkyld, trött och orkeslös. Brukar skriva mycket i mina små svarta böcker när jag mår dåligt, men så funkar det tydligen inte med bloggen. Här blir det - trots att jag försöker låta bli att tänka så - press och prestige. När jag mår dåligt. Inte när jag mår ok.
Har en fin vit skrivbok med en ros på framsidan. Fick den av en vän för femton år sen ungefär. Jag bestämde mig för att bara skriva glada tankar i den. Skriva när jag var lycklig. Hittade den när jag städade garderoben sist. Tomma vita sidor ...
3 kommentarer:
"Tomma vita sidor...."
Jädrigt bra uppslag till en novell, kanske en hel roman. Med ett drag av melankoli och försoning i tät omfamning. - Vart tog lyckan vägen?
Men det är nog mest så att du inte skrivit när du varit lycklig och mått bra. Då är ju livet så mycket större än orden!
När det är tufft, och vi inte orkar hantera det överväldigande runt om oss, då försöker vi betvinga det obetvingbara med våra ord och formuleringar.
Det är det som är så spännande med text: den räcker aldrig men hur ska vi kunna leva utan den?
Man har ju inte heller TID att skriva när man mår bra - då är man ju mitt i livet och fullt upptagen med att ha roligt och LEVA! Men när det där livet upphör, då kommer orden och vill ut.
Leva, så självklart
att man tar det för givet
tills man dör av det
L
å. va fint och sorglig och vackert.
Konstig dag idag. Även jag blev berörd av snuppesnos husse.
Skicka en kommentar